Linnéa and the family!

Ååå nu har jag mått rejält dåligt några dagar. Illamåendet är ganska ok, när jag väl kräks så blir det bättre, det jobbigaste är tröttheten och irritationen. Jag orkar ingenting längre... var t.ex. och köpte fina saker att pynta adventsljusstaken med, röda stenar, kanelstänger, torkade äpplen o.s.v. Jag älskar att hålla på och pynta!! Men när jag väl kom hem orkade jag minsann inte fixa någonting! Jag bara lade grejerna på diskbänken och kände att luften gick ur mig... Så frustrerande!! Jag vill, men det liksom går inte! Ghaaa vad arg jag blir på mig själv!
Men det är nog Jens som får ta värsta smällen, stackarn! Och han är så snäll!!

Härom morgonen var jag riktigt arg, jag vaknade arg.. har jag nog aldrig varit med om förut. Då skulle jag till min farmor och städa och till min mamma och hjälpa henne lite grann. Jens visste ingenting om det, men jag tyckte antagligen att han skulle läsa mina tankar, för jag ringde honom på morgonen. Lät ungefär såhär:

Jens: Hallå

Karin: Hej, vad gör du? (kort och irriterad i rösten)

Jens: Jobbar... hur mår du? (Tänker "Ååå nej, är hon på det humöret...")

Karin: Bra, när slutar du idag? Halv två eller? (jätteirreterad röst nu...)

Jens: Jag tänkte kanske stanna till två, få in lite flex om det finns att göra. Så jag är väl hemma mellan kvart i två och kvart över. Men vi ses när jag kommer hem.

Karin: Kan du inte bestämma dig nu då? Jag är inte hemma när du kommer.... (fräser fram orden)

Jens: Nähä, vart är du då? (frågande...)

Karin: Borta... jag tänkte bara så du kommer hem till Levis (hunden). Du får ge honom mat och gå i skogen. Jag kommer kanske hem sen...(Ok, jag skäms!!)

Jens: Jaha, vart ska du då? Ja, jag kan ta Levis...

Karin: Men ååå... jag ska till farmor och mamma!!! Har sagt det 100 gånger, men du lyssnar ju inte! (det är väldigt sannolikt att jag inte sagt nåt om detta.. stackars Jens!)

Jens: Ok, men då ses vi när du kommer hem... nu måste jag jobba... puss hej..

Karin: HEJDÅ! (arg, trycker så hårt jag kan på "lägg-på-knappen" på telefonen)

Efter en halvtimme ringde jag och bad om ursäkt! När jag hade lugnat ner mig.. Jens förstod att det inte var meningen att vara så hemsk! Bra det! :)

Men det är jobbigt.. för mig också. Jag blir arg och trött på mig själv för att jag blir så irreterad, och då går jag runt och är uppretad. Och tröttheten gör nog sitt till också.

Igår hade jag sån huvudvärk hela dagen. Men jag åkte till Therese på te en sväng, ville så gärna träffa henne. Men när jag kom hem mådde jag så dåligt, och Jens hade två kompisar hemma för de hade haft filmkväll. Jag gick och lade mig och läste.. sen när de gått bara brast det. Jag började gråta (trodde huvudet skulle gå sönder), så Jens fick ta hand om mig. Han hämtade en alvedon och fixade fil med skivad banan i... snälla snälla Jens! Sen tog han Levis själv så jag fick lägga mig!
Har sovit gott inatt och idag känner jag mig riktigt utvilad och pigg! Härligt! Måste fixa adventsljusstakar idag... mys!!

Så.. ha en jättebra fredag!

Kram Dr Jekyll and Mr Hyde!