Linnéa and the family!

Ja, nu är vi alltså inne i vecka 36 (35+1)! Nu närmar BF sig med stormsteg!

Igår var jag hos bm och mätte, vägde och grejade. Allting såg bra ut! Magen mätte 36 cm och det lilla hjärtat slog 144 slag/minut.




Detta händer med älsklingsflickan i vecka 36:
I vecka 36 är medelkroppslängden 48 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2800 gr. Huvudets omkrets är 33.5 cm. Alla inre organ är färdigbildade. Barnet gör sig färdigt att födas när som helst
Underhudsfettet tilltar snabbt i mängd, kinderna är runda och det skrynkliga utseendet är försvunnet.
Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man t.ex puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.

Detta händer med mamman:
Din mage kan börja sjunka ner lite och det är lättare att andas, men det kan fortfarande vara svårt att hitta en bekväm sovställning.
Din mage mäter mellan 32 och 35 cm. (min mätte 36 cm) Nu står magen som högst, livmodern känns säkert ända upp i revbenen, men kommer snart att sjunka för var dag allteftersom bebisen lägger sig tillrätta i bäckenet. Nu kan din vikt vara bestående under resten av graviditeten. Viktökningen kan variera men bör ligga mellan 11 och 14 kg. Du drömmer säkert om förlossningen. Din råmjölk kan läcka från dina bröst.


Såhär såg magen ut i 35+0!

           

Nu är vi i vecka 35 (34+2 idag). Som ni ser på graviditetsstickan är det inte långt kvar till mål nu! :)

Detta händer med vår lilla älskling i vecka 35:
I vecka 35 är medelkroppslängden 47 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2600 gr. Huvudets omkrets är 33 cm. De flesta barn ligger nu i rätt ställning inför födseln, med huvudet neråt. Navelsträngen är tjock som en tumme och cirka 50 centimeter lång.
Bebis kan blinka, flytta sig, kissa, svälja fostervätska och kan även få lite hicka. Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar.

Detta händer med mamman:
Nu står livmodern som högst och det kan kännas tungt att röra sig och att sitta.
Det är inte onormalt att livmodern drar sig samman av och till - den måste träna inför förlossningen. Man brukar kalla detta för förvärkar, och de brukar inte påverka livmodertappen så att den öppnar sig. Magen putar ut och blir "stenhård" men det brukar inte kännas mycket neråt underlivet.

Om sammandragningarna ger upphov till mensliknande smärtor eller trycker neråt och gör ont bör du få detta kontrollerat på mödravårdsmottagning eller förlossningsavdelning. Samma sak gäller om de tenderar att komma regelbundet.

Japp idag startade vår föräldrakurs. Vi hade hört en hel del om hur det går till på såna här kurser och var väl inte alltför sugna på att gå, men tänkte att vi ger det ett försök i alla fall! Och det var helt OK. Det var jag och Jens och 5 andra par, alla var ganska unga, så det var kul! Jag och Jens är det par som är beräknade att få barn först av alla, de andra skulle ha i slutet av juli, augusti och september.
Barnmorskan som höll i kursen var väldigt bra tyckte jag, informerade mycket och så visade hon en film med förlossningar... filmen var väl sådär, men det är nog nyttigt att se en del såna filmer. Jag tycker bättre om "Barnmorskorna" på SVT om jag får välja. Ska se till att se alla avsnitt på nätet nån dag!

Vi pratade en del om när man ska åka in till förlossningen, om när vattnet går, förvärkar, och vad förlossningen har för olika skeden. Hon visade med en docka och en stickad strumpa hur det går till när bebisen kommer ut ur livmodern. Haha, hon sa att det är den dockan och strumpan alla kommer ihåg efter kursen! :) Hon frågade om hur vi upplever graviditeten och lite sånt, jag och Jens pratade inte så mycket - vi är inte mycket för sånt. Men det var intressant att höra de andra berätta.
Nästa gång ska vi prata mer ingående om smärtlindring, andning, avslappning och sådant. Så det ska bli intressant, det är det jag vill ha ut av kursen, lära mig mer om sådant.

Imorgon påbörjar vi vecka 35! Så då kommer väl nog en ny blogg!

Nu ser magen ut såhär, bilderna är tagna 33+2.

           

Stooor är den nu, tänk att den ska bli ännu större! Herregud! :)

Idag var vi på kontroll hos bm. De stack mig i fingret för att kolla blodsocker och järnvärde, och allt var bara fint, skönt! Babyns lilla hjärta slog 140 slag/minut och sf måttet var 34 cm. Jag frågade barnmorskan om att jag hade haft lite magont de senaste gångerna, och hon frågade om jag känt att livmodern blev hård i samband med det, men det har jag inte tänkt på. Så när jag lade mig på sängen och hon skulle känna och mäta fick jag en sammandragning - hon kände den! Så nu vet jag att det är det jag känner! Vad bra att hon kunde känna den och berätta för mig, för det är inte lätt att veta annars. Det är som om man känner ett slags sug och magen trycks nedåt, ganska häftigt. Detta var helt normalt, kroppen övar sig bara inför förlossningen.
Och vår lilla flicka ligger fortfarande med huvudet nedåt och rumpan i vädret :)



Vi fick bokat alla tider idag också som vi ska ha fram till födseln. Vi har bara 7 gånger kvar!! Och då är vi inbokade fram tills vi är i vecka 42, alltså som om vi räknar med att gå över tiden 2 veckor, i slutet går man en gång i veckan. En tid fick vi på BF dagen - spännande att se hur många av de inbokade gångerna vi faktiskt kommer att gå på!


Efter bm besöket åkte vi till mamma och pappa, vi skulle bjudas på mat och en privatgenomgång av föräldrapenning. Pappa jobbar på försäkringskassan så det är perfekt att kunna fråga honom och få hjälp med detta, för herregud vilka knasiga saker det där med föräldradagar och föräldrapenningar är! Men nu har vi nog lite kläm på det och har väl lite planer på hur vi ska lägga upp det, jag tror det kommer bli jättebra!

påbörjas vecka 34 (33+0). Det känns som att det blir allt oftare jag skriver om att vi går in i nya veckor, skriver 34 men tror nog själv att vi är i vecka 28 eller så... tiden går så fort! Både jättekul och lite stressigt, vi längtar ju snart ihjäl oss efter vår flicka, men samtidigt fattar vi inte vart tiden har tagit vägen. Vi har ju massa kvar att göra - bygga om badrummet, sy gardiner till "babyhörnan", sätta upp gardinstång, hämta hem vaggan, inreda "babyhörnan", köpa skötväskor och annat vi inte har ännu... *pust* Men det går väl på ett kick, jag bara stressar up mig. ;) Jens är kolugn, hehe, bra att han lugnar mig och plockar ner mig till jorden igen, vad skulle jag göra utan honom?? Han är bäst i hela världen, och han är så söt när han berättar om saker han läst om bebisar eller saker han lärt sig av andra - min älskling - han kommer bli världens bästa pappa!


Detta händer med lillflickan i vecka 34:

I vecka 34 är medelkroppslängden 46 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2350 gr. Huvudets omkrets är 32 cm. Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas samt främmande personers röster.

Detta händer med mamman:
Livmodermåttet är från blygdbenet till toppen ca 32 till 34 cm. Du kan känna av förvärkar. De känns mer obehagliga än smärtsamma. Det kan hålla i sig i ca 30 sekunder och innebär att livmodern tränar sig inför förlossningen. Din navel kan stå utåt och en hormonrand kan synas mellan naveln och blygdbenet. Den bleknar efter förlossningen och brukar försvinna helt efter ett tag. Barnet ligger och trycker mot dina lungor och det kan göra att du känner dig anfådd eller har en obehaglig känsla under revbenen.

En del kvinnor kan känna sig stora, klumpiga, oviga och rent av oattraktiva. Du kan känna dig trött, otålig och gnällig.

Jag tror inte jag har känt av förvärkar, eller...hur känns de? Svårt att veta när man inte vet hur det ska kännas. Jag känner ett starkt tryck nedåt ibland och får lite ont i magen - kan det vara det?

Imorgon ska vi till barnmorskan igen, nu ska vi ju börja gå varannan vecka!! Ska bli roligt att höra hjärtljud och mäta magen igen, alltid lika spännande. Så jag uppdaterar nog imorn igen när vi varit där!

Ha det så bra allihopa!

Nu hickar Linnéa nästan varje dag. Måste vara det jag känner, små rytmiska duttar, haha jättesött! Tänk att hon ligger därinne och har hicka :) Hon är en liten vilding, sparkar och kullerbyttar så hela magen rör sig, blir starkare och starkare för varje dag.

På torsdag ska vi till BM igen, ska bli kul! Då ska de kolla om jag behöver börja med järntabletter ännu, så vi får se!

går vi in i idag! Igår var vi hos barmorskan på en koll och allting såg bra ut! :) Mitt blodtryck var bra, sf måttet låg som vanligt i toppen av kurvan med 32 cm (fast tvillingkurvan har vi lämnat nu!), vikten var oförändrad och hjärtslagen låg på 132 slag/minut. Vi frågade också hur hon ligger för vi har trott att babyns huvud/rumpa har legat vid min navel, man brukar känna en större hård "bump" där - barnmorskan klämde lite och konstaterade att det var rumpan! Hon ligger med huvudet nedåt redan.


Detta är helt fantastiskt, att bära på ett barn. Jens frågade mig igår "hur känns det när hon sparkar och att veta att det är en liten människa där inne?" Och jag vet inte vad jag ska säga... tror inte jag fattar att det faktiskt är en liten människa där. Eller... jag fattar ju att jag har en bebis där, men ändå är det så overkligt... att det ska komma en liten människa, som är en blandning av mig och Jens - som vi har gjort! Helt otroligt! Så fantastiskt!


Detta händer med babybönan i vecka 33:

I vecka 33 är medelkroppslängden 45 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2200 gr. Huvudets omkrets är 31 cm. Bebisen ökar nu sin vikt med ca 225 g i veckan. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. 3-4% förblir kvar i sätesställning.
Barnets alla sinnen fungerar nu sedan någon vecka tillbaka. Ibland kan du få uppleva att barnet hickar, du känner ett litet tickande i magen.

Detta händer med mamman:
De sista två månaderna besöker du vanligtvis MVC varannan vecka, där mäter man bland annat barnets tillväxttakt. Vid den här tidpunkten är normalkurvan för symfys-fundusmåttet runt 31, men det är främst sin egen kurva man ska gå efter.

Det är bara en och en halv månad kvar och du kan drabbas av städmani. Allt ska rensas, städas och sorteras. Allt ska fixas klart så att du slipper tänka på det sedan. En del kvinnor kan drabbas av separationsångest, hur blir livet utan magen. Det kan vara en tid av mycket känslor. Förväntan, längtan, oro och förvärkar.
 

Här är magen idag! (Jag kunde inte välja vilka jag skulle ta, så ni får beskåda dem alla! ;) )

               

Ha en bra dag allihopa!!

Nu är vi i vecka 32 (31+0)! Det är så mysigt, nu sparkar hon mycket, rör sig som en alien i magen. Vid några tillfällen har jag kunnat känna att det är något vasst som trycker på magen, kanske en armbåge eller en fot eller så?! Hon är en riktig busbaby! Igår låg Jens med handen på magen och hon sparkade en massa på sin pappa, haha, Jens tycker det är så roligt. Linnéa har riktig kraft nu så ibland gör det nästan ont när hon kickar till.
Tänk att idag är det exakt 2 månader kvar till bf, ojoj... vad fort det kommer gå! :)

Detta händer med vår lilla älskling:

I vecka 32 är medelkroppslängden 44 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2000 gr. Huvudets omkrets är 30 cm.
Nu kontrollerar barnet själv sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Detta händer med mamman:
Man kan lätt bli anfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir anfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.

Såhär ser magen ut idag!

        


Igår när vi var hos Jessika, Timmy och Alwin hade de en present till Linnéa! En liten Lacoste tröja, så himla söt! TACK så mycket!!