Farmor, lilla farmor!
Efter ett tag började farmor bli trött så vi skulle köra in henne till avdelningen igen, men då sa hon att hon inte ville tillbaka in dit. Usch, det har varit just såna saker jag bävat för att hon ska säga! Då fick jag verkligen bita ihop för att inte börja gråta... men mamma tog det jättebra, småpratade en del medan hon körde rullstolen och sen kom vi fram med farmor. Så klädde vi på Pyttet och sen höll mamma fram henne mot farmor, farmor klappade på henne och de myste kind mot kind, det var en så härlig syn! Attans att jag glömt min kamera, men jag tog två suddiga med mobilen:
<---- Två av de bästa människorna som finns!Det var jobbigt att hälsa på farmor idag, hon har blivit så liten och hon är helt annorlunda mot vad hon varit. Men att se henne och Linnéa tillsammans och att se farmor bli så glad när vi kom var riktigt roligt! Det känns som om en tyngd lättat från mitt hjärta och mina axlar nu. Det var så mycket jag skulle vilja ha sagt till farmor idag, men jag insåg att hon förmodligen inte skulle förstå, och inte skulle hon komma ihåg det jag sagt heller. Men som Jens sa, jag kanske inte behövde säga någonting, hon förstår!
Låter som det blev en fin träff med farmor :)
Blev lite tårögd när jag läste, låter nästan precis som när min farmor flyttade till ett hem (eller vad kallar man det?) och jag hade med min lilla Axel och hälsade på. Hon blev så glad över att se honom och satt och viskade till honom. Sånt värmer i hjärtat :)
I detta inlägget och även i förra så kan jag inte förstora bilderna genom att klicka på dom... står bara error... är det bara jag som har det problemet?? Vill ju se dom fina bilderna ordentligt :)
Sarah: Det är nåt speciellt med farmödrar! Vad konstigt med bilderna! Jag kanske gör nåt fel?! Nån mer som inte kan förstora bilderna?
Det var en underbar träff med farmor och Linnéa. Jag har inte sett farmor så glad på länge.
Å Karin, lilla vännen! Vad skönt att du fick besökt henne och att hon fick träffa Linnéa igen, det uppskattar hon säkert jättemycket! Det är bara så svårt att se en människa man älskar så mycket förändras. Men när det känns jobbigt får man försöka att tänka på de minnen då farmor var sig själv! Vad bra att du äntligen orkade åka och det var bra att du och Linnéa åkte med din mamma, det underlättar ju.
Vi kanske kan höras sedan om du vill!
Kram på er
Inlägget ovan var ju från mig, Susanne... ;)
Söta farmor! Jag tror hon förstod allt utan att du behövde berätta något, älskade Karin! Skönt för din skull oxå att ha vart där, kanske skuldkänslorna, som du absolut inte ska ha, släpper! Kul för Linnéa att träffa gammel farmor, dom ser ut att ha det väldigt mysigt ihop!
Puss på dig gumman!
Förresten, jag kan inte heller förstora bilderna..?
Tror absolut att farmor förstår, även om hon inte säger så mycket! Hon är ju samma farmor, men i liten annan form just nu och hon blev nog riktigt glad att se er idag!
Jag kan förstora och se bilderna i båda inläggen....
Vilket fint inlägg! Känner igen mig såväl från när mormor kom till hemmet. Tyvärr hann hon aldrig träffa Alwin... =(
Sarah: När bilderna gör så brukar inte sidan vara färdigladdad...
Jessika: Jag gör inget annorlunda än vanligt, brukar ju alltid funka annars. Martin kunde inte kolla bilderna på sin dator heller. Står bara såhär när man trycker på en bild:
404 Not Found
The page you requested could not be found,
please check your spelling and try again.
If you think you've found an error, please let us know.
Yours sincerely,
blogg.se
Karin: Borde ju inte vara nåt du gjort fel eftersom vissa verkar kunna förstora bilderna...skumt!
